Två parfymer och en inpackning

Rekommenderar er att ta en titt på den sidan då det är otroligt mycket billigare än att köpa de i affären. Vissa varor är upp till 50% billigare. 

Dagens tips! 

Jag och A bråkar aldrig, visst att vi kan vara oense om vissa ting men vi bråkar inte. Men för några dagar sedan hade vi ett tjafs,ett onödigt missförstånd som blev en höna av en fjäder o som gjorde att vi gick o lade oss utan att ha rett ut det ordentligt. Har aldrig känt en sån tyngd tidigare när jag vaknade dagen efter. Visst vi redde ut allt direkt på morgonen o insåg hur löjligt det va men man ska aldrig gå och lägga sig när man är oense och inte heller åka iväg/bort när man är det, inte ens göra ett ärende utan att allt är bra.  

Senare den dagen fick jag veta en sak som är ytterligare ett bevis på att livet kan förändras från den ena sekunden till den andra. Då känner jag ännu mer att det inte finns tid för onödiga tjafs. Allt kan gå från perfekt till katastrof på bara två sekunder. 

Här hemma säger vi alltid Jag älskar dig, både när vi lägger oss, åker till jobbet, lämnar på dagis, alltså vid varje tillfälle i stort sett. Något som jag tycker är oerhört viktigt. För som jag skrev tidigare, livet är alldeles för skört och man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. 

Jag vet att det låter klyschigt och för en del lite för mkt men det är inte mindre sant för det. Så det kan inte sägas för många gånger så ta det som en liten påminnelse: Ta tillvara på varje ögonblick, njut av era kära o tiden ni har tillsammans och låt inga missförstånd eller andra bagateller ta upp er tid.  Vår tid tillsammans med de vi älskar är alldeles för dyrbar för det! Ta inget eller ingen för givet, be om förlåtelse och låt eran familj o dem ni älskar få veta hur ni känner - ofta o mkt.  Lev idag för ingen vet vad som väntar imorgon. 

Molly har börjat med en ny min nu för tiden. En min som hon använder mer än gärna o alltför ofta. Från att ha varit världens gladaste tjej så har hon nu  förvandlats till världens argaste tjej. 

Antar att det va en del som såg prinsbröllopet för ett par veckor sen?!

Jag gjorde iaf det. Första delen fick jag se på mobilen då vi skulle fira As syster och bilresan dit tar ca 40 min och vi åkte precis vid själva vigseln. Så tack vare dagens teknik missade jag ingenting.

Tycker de var otroligt fina och känslig som man är så fick jag både en o två tårar i ögonen när jag såg hur lyckliga de såg ut. 

Gillade den svenska versionen av umbrella och tycker verkligen att de satte sin prägel på hela vigseln. 

 

Det fick iaf mig att tänka tillbaka på vårat bröllop och de låtar vi hade valt.  Vi ville ha någon som sjöng ett par sånger men då allt var hemligt kunde vi inte be om hjälp av någon vi kände så kantorn rekommenderade ett par namn och efter att ja lyssnat på dem så bestämde vi oss för en. 

Första sången som hon sjöng var A moment like this en ganska klar favorit. Sedan som utgångslåt så hade vi Simply the best. Den hade jag önskat så här i efterhand att den hade ett högre tempo, alltså att den skulle sjungits med lite mer fart. 

 

Som många vet så har jag aldrig långt till tårarna och så fort portarna öppnats så kom dem, så kunde inte möta blickarna på vägen in för då hade jag säkerligen börjat stortjuta av lycka.

 

 

Jag är annars så nöjd med våran dag på alla vis. Och det var riktigt mäktigt att gå in i kyrkan där våra nära stod o väntade. Vet att jag var så nervös för att snubbla på namnen, då vi skulle ge våra löften. Så jag rabblade alla As namn i huvudet gång på gång för att jag inte skulle snubbla på ngt utav dem utav ren nervositet.

 

Jag skulle så gärna vilja gifta mig igen med A. Fast då skulle det bara vara jag, A och våra barn. Ingen press eller förväntan från någon. Utan bara VI. 

Vi har sagt det att vi ska göra det igen, förnya våra löften, om tio år, och sen ytterligare om tio år. Vi har nämligen två olika platser vi vill förnya löftena på.  Förstår att många nu tänker att det är sånt man bara säger, det blir aldrig av. Men det ska vi nog se till.

Länge leve kärleken! 

Jag fortsatte i samma anda i morse genom att hoppa träningen. Ett beslut jag i stort sett ångrade så fort jag tog det men somnade om ändå. Är det semester så är det. 

Äntligen måste man ju säga och inte en dag för tidigt. Nu ser det äntligen ut som värmen o sommaren är på intåg. Får vi bara hoppas att prognosen stämmer oxå. 

Kvällen tillbringades på bästa möjliga sätt, i soffan framför en film/fotboll med massa gott.

Idag kommer våra älskade o efterlängtade mini monster hem igen. . Nu har vi fått känna på hur en helg såg ut innan vi fick barn och det var faktiskt inge vidare. Visst det är skönt att emellanåt få vara bara vi, jag o a, men samtidigt är det så otroligt tomt o ensamt.  

Ni gör oss hela

Men vill inte gå upp än då jag vill passa på att ligga o dra mig nu när man får det.

A sover fortfarande 

En helg går fort och idag är det dags att hämta hem barnen. Som vi saknat dem!

Som ni förmodligen vet så är det många kvinnor som lider av graviditet/förlossningskomplikationer, många i det dolda, och det är egentligen rent förjäkligt att läkarna inte tar dessa kvinnor på allvar. De viftar bort dem och menar att kroppen förändras efter en graviditet och det är bara att acceptera. Och vill man få det gjort (oftast) så får man ta kontakt med en plastikkirurg och då kallas det för skönhetsoperation. Något som egentligen kanske är nödvändigt för att kvinnan ska kunna existera o ha ett normalt funktionellt liv.  

Detta beror mkt på bristen på kunskap inom vården i detta ämnen. Många inom vården vet nämligen inte att detta problem existerar. Jag hoppas att det någon gång kommer att bli ändring på detta. Att läkarna ska få upp ögonen o ska ta det här problemet på allvar och se till att dessa kvinnor få hjälp. Så alla ni som lider kontakta vården, gör er röst hörd så kanske det ngn gng kan bli ändring på detta problem.  

Efter ett tag upptäckte jag att M var väldigt varm och det visade sig att hon hade feber.  Så em vaccinet fick avbokas och nu håller vi tummarna för att det går över lika fort som det kom samt att vi inte smittat Inez o Johanna.

Själv vet jag inte om det är kaffet som spökar, druckit lite för mkt, eller trötthet som gör att även jag känner mig lite halvdålig. Förhoppningsvis bara rena inbillningen. 

På tal om semestern har vi ingenting planerat alls i år utan vi ska ta det som det kommer. Jag hade gärna haft ngt bestämt så det inte blir så att semestern bara rinner iväg utan att vi gör ngt men nu är det som det är.

I veckan nu väntar möte på dagis ang olivers flytt till stora avdelningen, vaccination för molly , sommarfest med jobbet för min del och till helgen väntar en barnledighelg för vår del. Och det är första gången vi är barnlediga då vi inte har ngt direkt bestämt. Det enda som är bestämt är att vi ska ta o äta ute. Lyxa till det lite extra.

Min stora pojk 

En lunch bestående av de traditionsenliga rätterna såsom sill, nypotatis, lax, köttbullar,ägghalvor,  burkskinka, gräddfil o gräslök och till efterrätt glass o jordgubbar.

13 vuxna o 11 barn - huset fullt

En helt otroligt bra midsommar på alla sätt o vis - god mat o toppen sällskap.

Tyvärr blev inte midsommar lika bra för alla....

 Finns inga ord som beskriver hur fruktansvärt det är och jag kan bara föreställa mig hur familjen/vännerna måste känna.  

Tycker det är så mycket hemskheter som hänt på sista tiden. Sånt som inte borde få hända. Det kan inte vara meningen att så unga människor ska avsluta sitt liv - att föräldrar ska behöva begrava sitt barn - att vänner ska behöva ta farväl i så ung ålder.

Det är skrämmande hur livet kan förändras i en handvändning. Hur allt helt plötsligt kan ryckas i från oss , sånt som för bara en dag sen var en självklarhet. 

Jag känner inte M som tragiskt nog gick bort i den fruktansvärda fyrhjulingsolyckan men jag känner med er som förlorat en närstående och jag beklagar verkligen!

Ta hand om er och varandra.

Ser inte så lovande ut...

I helgen har vi varit ute mest hela tiden o tom invigt utemöblerna för i år. I torsdags hade vi besök av K o N och vi satt ute till klockan blev kvart i elva.

Likaså i fredags när några av mina fina tjejkompisar var här så satt vi ute till midnatt. Helt underbart att kunna sitta ute så länge.

Tjejkväll 

Och man behöver inte krångla till det, huvudsaken är ju ändå sällskapet.

Sommar på en tallrik

Igår var det sista fotbollsträningen för oliver innan sommaruppehållet och det gick riktigt bra. Han vågade va på planen själv utan A och tog tom för sig lite. Det tar lite tid för våran blyga kille att känna sig trygg i nya situationer men det blir bättre o bättre vilket är så roligt att se.

Den här veckan står det inte så mkt på agendan förutom midsommarfirande och meteorologerna spår regn regn och regn. Men vi får väl hålla tummarna att de har fel den här gången oxå. 

Att tiden går fort och att den går ännu fortare när man har roligt är allmänt känt och ett uttryck som man hör allt oftare. Men att den här tiden som mammaledig med andra barnet skulle gå så här fort kunde inte ens jag föreställa mig.

Även då jag kan bli smått galen på mina barn emellanåt och att jag trivs som fisken i vattnet på mitt jobb och med det jag gör så är det ändå med en klump i halsen som jag börjar inse att den här tiden hemma med mina små hjärtan snart är förbi. Förbi för gott. Att de båda ska iväg på dagis och i stort sett växa upp för att sedan bli ännu större och våra gemensamma dagar kommer vara ett minne blott gör mig en aning förtvivlad. Vet att det inte är så illa då vi har både helgerna och kvällarna ihop. Men våran onsdag tex, som jag o barnen har, då vi alltid hittar på ngt, fikar mm kommer jag att sakna ngt enormt. 

Är väl medveten om att dessa känslor är rent av egoistiska då oliver älskar att vara på dagis och det märks att molly är oerhört redo för vad som komma skall. Det märks bla på hur glad hon blir varje gång vi närmar oss dagis och hur arg hon blir varje gång hon är tvungen att följa med mig därifrån. Dessutom är dagis nästa steg för oss och det behövs både med tanke på det sociala planet samt att de lär sig ngt oerhört mkt (på gott o ont dvs) med andra ord är det nyttigt. Och det för oss allihop. 

Jag kan inte heller fortsätta att gömma mig bakom mammarollen och måste inse att det är även nyttigt och mer än välbehövligt för mig att komma ut i arbetslivet igen. Dessutom vet jag att det kommer att bli roligt oxå. Men trots det så kan jag inte hjälpa att tycka att det är rätt sorgligt att det här ska ta slut. Det är ju ändå slutet av en väldigt betydelsefull del i våra liv som vi aldrig kommer att få tillbaka, samtidigt som det är början på något nytt och det kan ju alltid kännas lite läskigt till en början. 

Det är knappt två månader kvar tills en ny fas i våra liv börjar och till dess ska jag se till att njuta av varje minut och göra det bästa av allt tillsammans med mina små älskade mini monster. 

Mollys nya absoluta favoritgrej just nu är att gräva. Om det är i sten, jord eller sand spelar mindre roll bara hon får gräva, lägga i en hink, tömma o för att sedan få göra om hela proceduren från början igen.

Molly älskar att köra rally med sin lilla sulky och så fort det blir lite varmare ska hon få ta sin lilla docka o vagn på en tur ute