Kvällen gick alldeles för fort som vanligt och helt plötsligt va hon halv två och jag o Emelie bestämde oss för att det nu va dags att tänka på refrängen trots att man inte alls va sugen på att åka hemåt.  Men som man så duktigt brukar säga, det är en dag imorgon oxå.

Det va bästa sortens avslut på denna härliga julledighet och idag är sista dagen innan vardagen drar igång på riktigt.  Nu ska vi strax iväg till simhallen för att bada med kusinerna o i em väntar en mysfika hos familjen Ahlqvist/sanden. Så den här dagen kommer nog kunna gå den oxå.