Jag hade ett hum om hur jag ville att den skulle se ut. Har som sagt haft en mapp på datorn med inspirationsbilder och där i låg en bild på en klänning som jag tyckte va oerhört fin. Jag ville ha en A formad,utan krusiduller och utan axelband, en väldigt enkel klänning.

 

När vi bestämde oss för att vi skulle gifta oss och jag hade 3 månader på mig att fixa allt så var det klänningen som jag trodde skulle bli svårast. Svårast att hitta just MIN klänning på så kort tid.

En fredag när vi väl skulle börja beta av alla bröllopsklänningaffärer jag hade listat upp på semestern så förväntade jag mig definitivt inte att jag skulle hitta min drömklänning.

 

Vi började i Växjö på Ideskrädderiet för att leta efter bröllopsklänningen med stort B. Förklarade för tjejen som jobbade där, som för övrigt var hur trevlig som helst,hur jag ville att den skulle se ut och hon började plocka fram klänning efter klänning. Såg då en klänning som va fin men som hade alldeles för mkt pärlor på och som jag definitivt inte tänkte prova. Jag ville ju ha en enkel klänning utan krusiduller. provade alla dess enkla klänningar men det såg alldeles för tråkigt ut. Fick även prova en klänning som va allt jag inte hade tänkt, en sån där prinsessklänning med alldeles för mkt av allt, inte heller den va ngt att hurra för.

Då tog hon fram den här klänningen som jag inte tänkt att prova, motvilligt satte jag på mig den, med tanken att så onödigt. MEN så fort jag fick på mig den så kändes det så rätt. Det va inte alls för mkt med alla dessa pärlor utan de gjorde det så mycket finare. Och ryggen jag älskar ryggen. Det va verkligen min klänning, en riktigt Lindaklänning och det va den jag skulle ha.

 

Men att hitta sin klänning i första affren, hur stor är chansen. Tyckte att det gick lite för enkelt. Men ibland så ska man ha tur.