Så fort jag vänder ryggen till så står hon i trappan, hon vet att hon inte får vara där, så hon står på andra trappsteget och ropar mamma för att jag ska veta att hon är där. Och så fort jag tar ner henne från trappan å vänder ryggen till igen så sitter hon helt plötsligt uppe i soffan - väldigt nöjd o glad. Å skulle det vara så att jag bär ner henne fr soffan blir det ett himla liv då hon är otroligt bestämd å vet vad hon vill.

Så nu kan jag inte ens gå på toa längre då man aldrig vet vart Molly hittar på då. Förut kunde jag sätta henne i gåstolen, även kallad fotbojan, men den tar hon sig såklart ur på egen hand utan problem oxå. 

Så just nu hinner man inte med så mkt annat än att jaga efter våran älskade lilla M. 

Just nu sover hon och då passar jag å Oliver på att onsdagsfika, en fin o väldigt mysig tradition som vi har.