Tänk att tom en långhelg går förbi nästan helt obemärkt känns det som. Tiden går alldeles för fort nu...
Den här veckan väntas det bla frisörbesök för min del. Inga konstigheter där utan det blir precis som sist, sedan träning och till helgen väntas det födelsedagsfirande - på fredag ska issa firas och på söndag ska äntligen Oliver få firas med dunder o brak. I över en månad har det finaste vi har fått vänta på sitt kalas men nu så ska det äntligen ske.

Förra veckan kom pappret på vilket dagis O ska få börja på. Nästan som väntat blev det vårat andra val, kan inte säga att det tyvärr blev andra valet då vi va rätt nöjda med alla tre valen och själva dagisplatsen känns helt ok. Däremot vet jag inte om jag är riktigt redo för det här. Känns som han helt plötsligt blivit jätte stor o ska börja på dagis. Nu ska han ju inte börja förrän i slutet av aug men som sagt tiden går fort. Som jag skrivit innan så känns det inte ok att andra ska få umgås mer med Oliver på vardagarna än vad jag ska få göra. Lyckos dagisfröknar! Tycker som sagt d känns rätt jobbigt och rätt orättvist men det är ju så det är.
Får väl tänka att förhoppningsvis är det inte under en jätte lång period det är så utan det kommer ju en tid där han får vara hemma mer med mig igen, fast då med lite uppmärksamhetstävling från lillebror/lillasyster ;)!