En smula nervös

Godförmiddag folket!
idag är det dags för namngivning för väldens sötaste lille pojk. Och jag kan villigt erkänna att jag är lite nervös, är ju fadder (man säger tydligen inte gudmor längre) för mini och jag ska bla läsa en dikt för honom. Och jag är inte speciellt förtjust i att prata framför folk och speciellt inte när alla tittar på mig. Usch don't like it at all! Men det är ju bara att bita ihop och göra det för min älskade systerson. Ja menar jag är ju trots allt världens bästa moster.
Önskar dock att alex kunde vara med som bla stöd men han är en bit bort och har lite svårt att ta sig hem i tid till det börjar.

Ska ta och försöka tänka och koncentrera mig på ngt annat nu innan det börjar och glömma bort min nervositet lite.
Här är dikten jag ska läsa.


Du älskade barn

Så kom du då till oss du älskade barn och grep våra hjärtan med kraft
Men ens fick allting mera mening, långt mer än det någonsin haft
Du ler så du strålar, din själ lyser klar, du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft, så underbart skapat allting

Ditt liv ska vi följa och finnas för dig och dela din glädje och sorg
När skuggorna hotar ditt solsken, är vi din tryggande borg
Idag vill vi visa för vänner och släkt, den gåva vi fått att bevara
Ett barn att få älska och skydda från ont, en lycka för stor att förklara!




mosters älskling

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Design