På återbesöket byttes tejpen ut på snittet och naveln tvättades och där togs även hälften av stygnen bort. Allt såg bra ut förutom att huden vid bikinisnittet var lite grå på vissa ställen. Med andra ord den håller på att dö, det är absolut ingen fara, men jag kanske behövde äta lite antibiotika. 

Vi pratade om balans i vardagen, att jag ska ta sjukskrivningen om hemvila på allvar , vila o ta det lugnt men samtidigt undvika blodpropp så ändå resa på mig o gå runt lite. Det va tydligen positivt att jag inte kunde gå riktigt än, för på det sättet så skulle jag inte överanstränga ngt. Och att jag får blodtrycksfall varje gång jag tar av korsetten skulle oxå bli bättre. 

Första veckan efter op skulle vara värst, andra veckan skulle man märka förbättringar och på tredje veckan skulle man känna att man fick livet åter, sa hon. Och det mina vänner ger mig otroligt mycket mer hopp än jag hade igår då allt kändes meningslöst.  Med andra ord snart är jag på bettet igen!